Psykisk hälsa är grunden för ett tryggt och hållbart Värmland.
Den påverkar hela vår vardag – individen, närstående och samhället i stort. Därför måste arbetet vara brett,
förebyggande och samordnat.
Region Värmland ska ta en tydligare ledning och samla kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i ett gemensamt arbete
för bättre psykisk hälsa.
Genom ett starkt folkhälsoarbete och ett målmedvetet regionalt utvecklingsarbete
driver vi på en positiv samhällsutveckling – i linje med Värmlandsstrategins mål och
visionen om att framtidens Värmland skapar vi tillsammans.
Vårdcentralerna ska vara den trygga första linjen för vuxna med psykisk ohälsa –
även när livet känns övermäktigt. Här ska patienter snabbt få stöd vid kriser, oro och
suicidtankar av professioner som kan bedöma, behandla och lotsa vidare.
Den nära vården ska ge trygghet, kontinuitet och samordning för både patient och närstående.
För barn och unga ska Första linjen vara den självklara vägen in vid lindrig och
måttlig psykisk ohälsa.
Den verksamhet som Sjukvårdspartiet initierade tillsammans
med länets kommuner ska ha mer resurser för att vara en lågtröskelverksamhet med
hög tillgänglighet, tillgång till läkare och flexibla insatser.
Ingen ska bollas mellan vårdnivåer – stödet ska följa individen.
Tillgång till läkare ska finnas.
Genom att utveckla livsstilsmottagningar, digitalt stöd och samarbeten med folkhälsa, kultur och
naturbaserad rehabilitering skapar vi ett brett och lättillgängligt stöd som minskar
köer och fångar upp människor i tid.
På samma sätt är det viktigt att rätt hjälp finns i vårdens övergångar – för att undvika
återinsjuknande och undvikbar återinläggning.
Ökat samarbete med kommunernas socialtjänst, till exempel med biståndsbedömare,
äldrevägledare och familjebehandlare, skapas färre gränser och effektivare hjälp.
Specialistpsykiatrin ska ge trygg, tillgänglig och sammanhållen vård för patienter med
svårare psykiatrisk sjukdom.
Öppenpsykiatri, mobila team, psykiatriambulans som en
helhet där patientens delaktighet och bästa står i centrum.
Självinläggning – som Sjukvårdspartiet initierade och som visat goda resultat – ska
byggas ut.
Slutenvården ska erbjuda ett rikt innehåll av behandling och stöd, och
personalens kompetens ska tas tillvara.
Antalet vårdplatser behöver öka, och ingen patient i kris ska avvisas.
BUP ska stödjas i arbetet för kortare väntetider, bättre kontinuitet och fler
behandlingsalternativ.
Vårdgarantins mätningar är viktiga, men vi måste också följa
upp vad statistiken betyder för patientens faktiska hälsa och trygghet.
ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, inom psykiatrin ska utvecklas som ett tryggt och
avancerat stöd i hemmet för patienter med svårare psykisk ohälsa, där vården
kommer närmare vardagen och minskar behovet av akuta inläggningar.
SPOT-teamens specialistpsykiatriska omvårdnadsteam arbete ska utvecklas för att
ge snabb, mobil och kvalificerad psykiatrisk hjälp i hemmet och i vardagen – och
därmed minska kriser, undvika onödiga inläggningar och skapa tryggare övergångar
mellan vårdnivåer.
Vården vid riskbruk och beroende ska stärkas,
Sprututbytesmottagningar etableras på fler platser i länet.
För patienter med samsjuklighet är samarbete mellan vårdnivåer och kommuner avgörande – vi ska bort från att bolla patienter mellan
instanser.
Kultur i vården ska utvecklas som ett verktyg för återhämtning och psykisk hälsa.
Fler personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och beroende ska anställas för att
stärka kvalitet och bemötande.
LARO, läkemedelsassisterade rehabiliteringen vid opioidberoende, ska utvecklas,
och vårdval för läkemedelsassisterad rehabilitering införas för att öka tillgängligheten
i hela länet.
Samordningen inom vårdens verksamheter ska fungera utan glapp.
Patienten ska mötas av en sammanhållen kedja av stöd – inte skickas runt mellan olika instanser.
Vi är öppna för att pröva vårdval inom psykiatrin för barn, unga och vuxna när det kan
öka tillgänglighet och utbud. Men kvalitet, arbetsmiljö och trygghet går alltid först.
Att särskilt uppmärksamma grupper med ökad risk för psykisk ohälsa, däribland
HBTQI-personer, och säkerställa tillgång till rätt stöd i tid